tisdag 7 april 2015

Är i princip

gråtfärdig, när man knappt får sova är man fan inte på humör för något.
Bankande, hamrande och dundrande höll mig vaken till strax innan klockan 12 inte okej, när jag vaknade ville jag bara skrika, snacka om att vara medvetslös!

måndag 6 april 2015

Så där ja

I Fredagskväll så kom Mr över, jag var mer än lycklig *flin* Har dock som vanligt dåligt samvete över att jag höll honom vaken så sent igen. Har så dåligt inflytande på honom *ler*
Vaknade motvilligt upp på lördagen men skulle ju faktiskt ta mig till hjärtat, så innan dess vart det massa kaffemys till Mr skulle iväg och jobba.

Jag tog tag i mig själv och drog mig mot hjärtat, hade med mig hans present i form av en tvättställning från ikea, glömde dock hans påskägg, vilket jag vart sur över. Anyway, vi gick och handlade och sedan ställde jag mig och lagade mat. Det vart Bacon Sushi rullar, samt en sås till och Nichel kom också över han fick ta hand om potatisen.
Snackade allmänt skit och hade jävulsk trevligt, det var länge sedan jag skratta så mycket åt Nichel för det kom det ena snusket efter det andra *skratt* Ja, och jag kan vara rätt snuskig själv, satt och messade en viss MR *flin* hade ju faktiskt kunnat våldta Mr flera gånger om, men jag tog faktiskt mitt förnuft till fånga då jag insåg att mina privata delar behövde vila. Ja, jag skojar inte, min vagina ville fan checka ut och tacka för sig!

Aaaaaaanyway, sedan var det matdags. och om vi åt! Den förbannade matkoman som följde var inte att leka med, det var helt sinnessjukt hur trötta och sega vi vart. Hjärtat försökte med efterrätt men jag hade seriöst spytt!
Nichel drog på Untz Untz och jag hade bara lust att dra hem och sova, men eftersom jag svor på att vara social med vänner så var det bara att styra sin kosa mot A.
Där var det folk till tusen, jag och hjärtat gick runt i någon slags zombiemode, mättnaden var liksom bara för mycket. Hjärtat påpeka att han höll på att somna flera gånger om och jag förstod honom. Jag sprang även på Joel som tyckte att sprit kunde funka och kanske få mig piggare, men jag tog varken hans råd eller någon annans. Jag var väl kvar tills klockan slog 2 sedan så såg jag min chans att dra hem och sova.
Kom ner i tuben och inser att jag missat skiten på minuten, så jag stannade till vid Henke och snackade. Vips så gick 20 minuter fantastiskt snabbt och sedan var jag på väg hem, har inte tolerans längre för fulla människor och speciellt inte dessa som får för sig att kaskadspy så jag var måttligt road.
Trilla hem och insåg att för andra gången var det bara att ställa sig framför spisen och dra igång matlagningen. Sedan hörde Martin av sig, och han var väl inte allt för pigg/glad så jag föreslog att han kom över och snackade. Han trilla även innanför dörren, fick sig en kopp te och sedan så snackade vi på ett bra tag. Jag vet dock inte om jag var till så mycket hjälp men jag lyssnar som sagt gärna. Timmarna flög förbi och Martin åkte hem, jag hade kirrat matlåda, sedan så fastnade jag i telefonen med Elfving. Efter samtalet var ju planen att sova, men jag fastnade i stället på nyhetsmorgon och kom i säng toksent!
Snacka om panik och inse att klockan är strax efter 10 på morgonen. Aaaaaw well story of my life.
Sedan att jag totalt glömde sätta något alarm, ja, det var ju smart! NOT! Sov superlänge tills jag vaknade av mig själv, insåg att jag var tvungen och gå på muggen, såg va klockan var, och ja, resten är fan historia.

Anyway, fick ett samtal nyss från Henke som befinner sig och är numera bosatt i Australien, oh lycka! Han gjorde en superknasig dag till att veckan började strålande! Sjuuuuuukt länge sedan vi hördes per telefon och är så tacksam över så fina människor som är i ens liv.
Han tyckte ju att vi kunde packa oss dit på en semester, och det vore ju fantastiskt att faktiskt åka dit. Well nu ska jag nog sätta mig ner och kolla på någon film, om jag nu hittar något att se på. Är en aning rastlös så kanske lite Diablo. Aaaw well det märks. Over and out.

fredag 3 april 2015

Skulle

egentligen iväg och träffa Uffe på Aifur, men jag orkar inte dra någonstans. Är fan helt kaputt efter denna vecka, kände redan igår hemma hos Elfving att jag var trött, ack så trött. Så det blir serier och mys. Pallar fan inte. Det här med att jobba så mycket tar ut sin rätt. Nä. det är en dag i morgon.

Oj

Vilken dag!
Kom hem torsdagsmorse till en het karl i sängen, jag fick verkligen kämpa, in i det sista och i princip tänka på döda kattungar osv. för att jag inte skulle talla och väcka liv i Mr.
Känslan att krypa ner bredvid honom var oslagbar, fantastiskt avslut på dagen, jag låg bara och titta på undret i min säng, denna fantastiska karl. Denna fantastiska människa! Kärlek.
Efter mycket om och men somnade jag, tryggt. :)
Vaknade dock upp vid 16, en timma senare än vi egentligen skulle upp, mitt fel säkert, jag har så lätt att somna om *flin* men vi tog oss upp och Mr fixade kaffe. *kärlek*
Sedan kom Elfving och vi tog oss till Ikea, ja som sagt, jag älskar inte IKEA, fick ett utbrott vid utgången, men då var mitt tålamod med morsor och spädbarn helt enkelt dragen. Morrrrrr.......
Asså, NEJ! Bara ett stort NEJ!
Anyway, hade en då sjukttrevligt med Mr och Elfving, även om skriket av monstret tog det bättre av mig.
Kom hem, och ville bara stänga av världen men eftersom jag lovat fixa gardinstången och fick dessutom skruva ihop pallen så var det bara att rulla över.  Mr åkte hem, gjorde ont i hjärtat, men samtidigt så skulle han, make some magic, musik!! :) Han är dessutom så fantastiskt begåvad, så ni fattar inte!!!

Anyway, gardinstången åkte upp, pallen, ja jag har ont i mina fingrar, men den vart bra. Sedan fick jag mat och vin och massa ompyssel av älskade Elfving.
Vi snackade, och jag fick väl mig en och annan sanning igen, vi analysera, eller rättare sagt jag berätta, och Elfving fatta och förklara.

Jag har ju ett sätt att se på livet, allt generellt, min negativa/realist (som jag själv kallar det) sida fatta jag också att det är ett sätt att skydda mig själv. Det har jag vetat sedan,,,,,, eh ja..... men vars det börja var ju en jävla resa.
Gillar inte att älta i saker sedan gammalt som jag så tyckte att jag kommit över så bra, NOT!
Det är bra att få det i ett perspektiv, speciellt av någon som Elfving som hajar.
Men fuck, va jag behöver ta i tu med det här, måste ju kunna glädjas, sluta noja över att människor ska försvinna, dö, för den vägen ska vi alla vandra, men jag kan inte leva så här osv. Jag kan inte oroa mig över hur länge jag kommer ha någon i mitt liv, livet är skört, men va fan, live god damn it!
Jag är tacksam, glad osv men jag vågar inte riktigt leva ut det, eftersom jag tänker hela tiden, i might jinx it!
Sedan farsan och Kat gick bort har det blivit så, men jag fatta idag att det måste förändras. I got to let me be happy. Och det är faktiskt det jag är, jag är så glad och tacksam över så mycket. Jiiiisesss, jag måste verkligen lägga om tankesättet.
Men jag förstår vad Elfving menar, jag måste jobba på det här. Denna negativa inställning.
Anyway nu orkar jag inte skriva mer, over and out.


torsdag 2 april 2015

Körde faktiskt en lögn här om dagen.

Mr undrade om jag hade köpt något påskägg till honom, och jag blånekade. Tyckte faktiskt att det inte var så värst farligt då jag redan kirrat en till Elfving och visste att de båda skulle uppskatta det som fan *flin* Så två personer glada, one more 2 go, klart lilla hjärtat ska ha ett också :)

onsdag 1 april 2015

Glömde fan skriva

om mitt fynd, inte nog med att jag har hittat gråa hårstrån, men igår!!!! TA DAAAAA, VITT!
Ja, jag anser att blir jag äldre, vilket alla vi blir, och får jag dessa jävla hårstrån då kan dom ju lika gärna vara kritvita istället för någon jävla silverfox, fuck no! Vitt som väggarna hemma! Tycker det är mer än heeeelt okej :)
Så mer Vitt och mindre silverfox. Kan mina hårstrån enas om det också så är allt kalas :) Åldras med värdighet, bah!

Ta för givet.

Nej, aldrig mer kan jag säga, snarare vårda, värna om det som är en kär, och aldrig då menar jag aldrig ta något eller någon för givet.
Har tänkt mycket på det här sedan natten hos Mr, got my mind working, och jag har nog haft den inställningen rätt länge.
Som sagt i been there, done that och det resulterade i sådan hjärtslitande sorg på så många sätt.
Livet är redan så skört, det kan slitas ifrån en i ett ögonblick, mer behövs nog inte sägas om den saken.
Tror det är en av orsakerna till att alltid ha haft bråttom sedan barnsben att få/hinna uppleva så mycket som möjligt, innan det är försent. Älskat och hatat kanske för mycket men med tanken att det en dag tar slut, så vet jag inte om det är helt fel heller. Jag kanske bara har en skev uppfattning om livet. Well tankarna är många men nu ger jag mig för bli allt för djup.
Over and out.