måndag 3 september 2018

Så leds

på kollegor som ständigt sätter en i skiten, i natt var personlarmet undangömt under servicedisken samt urladdat, det är min enda säkerhet om dagarna och att någon pillar på det och förstör får mig fan i mig fruktansvärt förbannad. Så arbetspasset utfördes på en massa ilska, svordomar och arbetsmoral. Egentligen borde jag bara gett fan i allt, men det kommer oavsett falla på mig dagen efter och sedan vill jag inte utsätta mina kollegor för skit.
Men så som min kollega sade, det är din säkerhet och den går först. Jag får helt enkelt bli lite bättre på att släppa på sådana saker. Ibland får man bortse från den där jävla arbetsmoralen.

Något som dock va trevligt var att jag fick träffa Jonathans farsa igår, han verkar sympatisk. Vi stod och pratade ett tag, och det var faktiskt det enda trevliga inslag i min arbetsdag. Ja förutom samtalet med min äkta hälft för 30 minuter sedan. Nu längtar jag hem, och det är en helvecka jag skall överleva på jobbet utan Benny. Känner redan att det här kommer bli en långvecka!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar