måndag 20 oktober 2014

Glömde fan skriva om nattens miffo.

Jag går ut ur stationen idag hade lite ouppklarade affärer med hissjäveln.
Anyway, när jag väl kommer ut ur besamdörrarna ser jag någon komma ner för trappen, mörka stora, för stora kläder, luvan så långt ner så det enda jag ser är svart stripigt hår. Man brukar ju se på gångstilen om det är en av det motsatta eller samma kön, men inte här inte. Människan glider ner längst trappen, släpar sig längst väggen och sedan ger ifrån sig nåt förbannat ljud som det vore hämtat från en skräckfilm. Jag har nog aldrig flugit upp så snabbt för en trappa som i natt. Asså detta ljud gick från mörker till falsett i någon mambojambo sladder. Fett scary. Oftast kan man ju höra om det är en snubbe eller en brud, men nä, not so much va!? Jag har ingen aning vem det var och ännu mindre av vilket kön. Jag sprang i alla fall upp och ställde mig osynligt, människan kommer upp och vankar av och an och ställer sig och borrar blicken mot mitt håll, sedan vankar hen vidare och försvinner i natten. Trodde aldrig jag skulle komma ner i stationen igen, det kändes som 10 år. Har nog aldrig sprungit ner i tuben så fort. Hissen sket jag fullständigt i. Hjärtklappning deluxx.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar