och jag är ostabil som fan just nu. Analyserar sönder precis allt, men va fan ska jag göra då gubben ställde till det i mitt lilla huvud.
Han bad i alla fall innerligt om ursäkt, så det är skönt, ja menar jag älskar honom, men man ska inte ta något med mig när jag är i obalans med allt p g a menshelvetet så ifrågasätter jag det minsta. Vi har i alla fall snackat, så det känns innerligt skönt. Hade inte kunnat gått en dag utan att ta det med honom, han är som sagt nära, familj.
Snackade även med Elfving och kändes som jag fick en själslig kram, och nyss med Mr, han får mig alltid att le.
En annan sak som jag delade med Elfving är att det är inte det att jag är osäker på Mr i vad han säger eller hans känslor. För där har jag 100% tillit för vad han säger och speciellt för vad han visar, precis som jag har för mina besties. Det är mest att jag är rädd att jag, jag på något sätt ska göra honom illa. För jag vet hur min käft går och ibland kan saker uppfattas så fel, när jag väl menar något helt annat och bara väl. Är inte den bästa att klä saker i ord. Förutom den största nojan (tycker jag räcker så) så finns det en annan att han ska ruttna, tröttna på mig, men jag vet i alla fall till 99.9 % så skulle han vara rak och ärlig om det och det ger mig i alla fall någon tröst.
Ja jag vet, shitfucking storm of feelings.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar