så började vi bråka, och våra bråk är så jävla löjliga när jag tänker efter. Man blir sur, och den andra blir sur, sedan säger i alla fall jag för det mesta så jävla dumma saker. Ja, vi bråkar över helt jävla hjärndöda saker.
Att ett scenario blir fel och sedan blir det en jävla domino-effekt av dålig stämning, så löjligt. Vi löste dock det, tack och lov, men att så små saker kan bli en jävla lavin av effekter är fan fascinerande. Jag vet fan inte om det är åldern eller om man bara fan inte orkar längre, det tar för mycket energi att bråka. Jag orkar inte längre.
Förr i tiden, när man var yngre var jag så in i helvetes långsint och jävligt bra på att utesluta människor från mitt liv, men ju äldre man blivit desto mer orkar man inte längre. Blir jag sur ja då blir jag sur, dock så går det över rätt fort. För är det något jag lärde mig av Elfving så är det att du vet aldrig vad som kommer hända, tänk om det skulle hända någonting hemskt och då sitter man där. Nä tack, och som sagt, orka ödsla energi på negativa saker helt enkelt. Eh, nope. Inte min kaffekopp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar