Kollegorna satt med öppna munnar runt arbetsbordet då vi gick igenom hur dom firar Jul, och alla deras Julplander och what nots. Vi kom ju naturligtvis till mig sist, jag hade inte så mycket att säga om eländet. Jag satt mest och nickade och var tyst, men när jag väl fick frågan och råkade nämna att jag inte äter Julmaten, inget pynt, firande o s v va det som det gick ett sus i lokalen. Det var som att jag satt där som den största Grinchen och om blickarna hade kunnat döda så hade jag varit aska just nu. Inga traditioner??? Ingen Julanda? Bla bla bla, nä, sade som det var, Julklapp till puddin men firar hellre hans födelsedag och skulle jag ha oturen att vara ledig på Julafton så blir det någon form av föda med nära & kära vanligtvis med hjärtat (dock ingen julmat) samt underbara, fantastiska Ankaret. Fick inte nog med stämpeln Grinchen men tydligen är det ett exempel på en usel fru som inte tar hand om sin man. Så skämsmössa på mig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar