onsdag 18 mars 2015

Sinnesro

Tacka fan för Elfving, ja men faktiskt, jag önskar att varenda käft hade en sådan bra och underbar vän!
Tog sällis i morse, och visste inte riktigt hur jag skulle närma mig ämnet utan slängde till slut ut allt.
Backflashen igår handla ju helt enkelt om kvinnomisshandlaren.
Hur han utsatte mig för dvs skit, det var dock inte bara händelserna i sig, för det behöver vi inte gå in på men det här faktiskt att jag vet innerst inne att det inte var mitt fel, jag hajar det, men jag skäms så. Skäms helt enkelt ögonen ur mig, skam. Elfving haja direkt!
Man är helt enkelt så skamsen över övergreppen, man vill liksom inte bli dömd och kritiserad osv för man är rädd och skäms. Va fan ska jag vara rädd om, vad människor tycker om mig? Seriöst, nej.
Men tack och lov att jag oftast saknar den där spärren att jag inte kan snacka om allt för det kommer ut förr eller senare och det tog knappa några timmar, så blurra jag ut allt.
Så jäkla skönt att hon hajar precis, oh i love Elfving.
Bara för att jag hade världens sämsta tur att träffa en sådan sjukmänniska menas ju dock inte att alla andra är likadan, tack och lov. Men blir så arg att jag fortfarande kan bli så påverkad utav en just så sjuklig människa. Elfving sade dock att det tar tid. Jag ogillar det starkt, dock så är jag inte rädd längre för att snacka om det. Tacka fan för Elfving!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar