garanterat att man är sjuk, då man snorar för ett helt regemente och håller på att tuppa av när man går från Videobutiken hem. Tack och lov var Elfving med mig, och vi satte oss som ett par pensionärer på en bänk och vila. Hon är så söt då hon fråga om hon skulle gå med mig, men kände att dom sista meterna borde jag klara.
Förstår inte riktigt med vilka krafter jag ska orka laga mat idag. Nu är jag helt sänkt igen *snyft* och där börja vi gråta igen. Jag AAAAAAVSKYR att vara sjuk!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar