Dagen avslutades på sämsta tänkbara sätt, på en buss där jag vart knuffad och ner mejad i backen och om inte det var nog så slog jag i svanskotan 2 gånger och skrek som en stucken gris.
Ingen brydde sig om det, jag var som osynlig. Det trampades över mig och på mina handskar som tur hann jag dra åt mig mina fingrar.
Kom hem, mörbultad som fan.
Ibland undrar jag varför du är tillsammans med mig. Det är i sådana här mörka tillfällen, när sinnet är som ett åskmoln/oväder och det stormar utav bara helvete.
Nej nu ska jag försöka sova för jag ifrågasätter allt just nu och jag orkar fan inte mer för idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar