I morse

var jag fan helt slut som artist, hade så förbannat ont i svanskotan så när jag väl landade hemma vart det smärtstillande i 190! Sedan kom rörmokaren och han fick plocka isär hela duschen för att lokalisera felet. Jag åt macka och kolla på nyhetsmorgon samt väntade på att smärtstillande skulle kicka in.

Så var det att försöka förklara hur det känns att vara "hög" på någonting. Asså morfintripp är nog det bästa jag vart med om med tanke på alla operationer man gjort, annars har jag fan inte trippat mycket mer än på smärtstillande. Var verkligen beroende en gång i tiden av skiten, majour fucking suitcase!
Nog om det.
Hur jag skulle beskriva just Citodonet, det är när du väl känner att smärtan släpper och det blir ett välbehag. Falsk sådan ska man en då påpeka i och med har du ont så släpper även verkan på dessa tabletter.
Eftersom jag nu tillhör gruppen "a highly sensetive person" så har jag större risk att bli addicted to shit och upplever nog citodonet "starkt" och dessa är ju beroendeframkallande, så dessa tar jag enbart när jag har så ont att jag vill ta livet av mig.

Men välbehag, musik blir mer än bara musik, det är som att du vore på en konsert, och du uppfattar alla instrument, du fucking är där, du är med, osv osv Verkligen allt ordagrant.
Jag hitta en bild som beskriver det någorlunda men en då inte. Tror det är svårt att beskriva "sin high" för det är individuellt samt så beror det på vad det är du tar. Jag använder mig enbart av legala droger, så jag kan inte riktigt uttala mig om något annat. Jag är dock jävligt glad över att ha dessa, för jag vet heller inte vars jag hade tat vägen om jag inte hade smärtstillande till t e x Berta-Britta! Fy fan, jag hade nog helt ärligt vart utan arbete, tagit livet av mig själv eller själv medicinerat på precis droger på heltid, smärta can fucking drive u insaine. I know!