Ord

är så banala, obetydliga och själslösa ibland, speciellt när jag ska försöka beskriva/klä något i ord, speciellt om vad någon betyder för mig.
Idag känns det så, för det känns som att dessa ord inte räcker till,  för jag kommer inte på några som kan beskriva den tacksamhet, glädjen, den kärleken jag känner för Mr, för att han finns i mitt liv.
Hur fantastisk underbar, otrolig, overkligt sagolik, kärleksfull, rolig, hysteriskt rolig, givmild, omtänksam, snygg, ärlig osv. osv. (listan kan göras lång) men hur helt jävla fenomenalt enastående MR faktiskt är! Det bästa i mitt liv, det finns en anledning varför jag kliver upp ur sängen leende om dagarna. Han är liksom bara IT! It´s just him.