Igår var vi ute och lyssnade på musik, fick med hjärtat också och träffa så fantastiskt mycket människor som jag inte sett på länge. Bra skit, men kände dock mig lite skum i kroppen, och hade typ lite spänningar i nacken. Tänkte inte mer på det, eftersom jag redan lider av mens från helvetet.
Kommer hem från Ankaret, ställer fram lite saker jag ska ha på mig idag, förbereder kaffet osv. plockar och fixar så allt ska underlätta för dagen. Sedan däckade jag.
Jo, det var ju just det, i morse vaknar jag av att det smäller till i skallen. Då är det ju redan för sent att ta tabletter *suck* så fort man slappnar av ja då kommer migränen. Inte lägligt då jag ska på spelning, ligger hela morgonen och kämpar med helvetet, slår t o m huvudet mot väggen sedan så spyr jag i mängder, inget hjälper. Till slut så lyckas jag somna och har inget koncept över tid osv. men jag vet att jag vart uppe ett flertal gånger, toa, vatten, toa, vatten. Att bara behöva röra på sig gör ont. Jag hade ju hellre vart bakis 100% gånger om, då hade jag en då kunnat påverka måendet, och tagit mig iväg.
Jag ser inte baksmälla som någon ursäkt, never, så vart så jävla in i helvetes arg och ledsen då jag fick hormigränen från helvetet. Det är så in i helvetes typiskt. *suck*
Så inte nog att jag är besviken på mig själv så är jag sjuktledsen över att inte vart där som support.
Story of my life.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar